300 000 år gamla genomer: Schöningenhästarnas historia kartlagd
Forskare har rekonstruerat genomet från en utdöd häst art som är 300 000 år gammal, vilket är det äldsta DNA som någonsin hittats på en friluftsplats. Fyndet fyller en lucka i förståelsen av hästarnas evolution.
Forskare vid Senckenberg Centre for Human Evolution and Palaeoenvironment och Eberhard Karls Universität Tübingen har framgångsrikt rekonstruerat genomet från en utdöd hästart, Equus mosbachensis, daterad till cirka 300 000 år före nutid. DNA:t utvanns från fossiler funna vid Schöningen-fyndplatsen i Niedersachsen, Tyskland. Detta markerar det äldsta DNA som någonsin erhållits från en arkeologisk friluftsplats, vilket överträffar tidigare rekord som hittats i grottor eller permafrost.
Fyndet är en direkt följd av exceptionellt gynnsamma bevarandeförhållanden vid fyndplatsen. De analyserade hästbenen hade bevarats i permanent fuktiga, syrefattiga sediment, vilket fungerade som ett naturligt skydd mot nedbrytning av DNA. Dessa unika förhållanden tillät forskarna att tillämpa avancerade molekylära tekniker och bioinformatiska metoder för att rekonstruera det gamla genetiska materialet.
Schöningen-platsen är känd för sina omkring 300 000 år gamla träspjut, de äldsta kända kompletta jaktvapnen i världen. Närvaron av minst 20 hästfossiler i anslutning till spjuten ger tydliga bevis på sambandet mellan människor och hästar långt före domesticeringen. Den genetiska analysen visar att Schöningen-hästarna tillhör en linje som anses vara ursprunget till alla moderna hästar, vilket ger viktig insikt i hästsläktets evolutionära historia.
Studien, publicerad i Nature Ecology & Evolution, fyller en betydande tidsmässig och geografisk lucka i forskningen om hästarnas utveckling. Forskarna är hoppfulla om att dessa metoder kan utvidgas till andra arter och fyndplatser, vilket potentiellt kan avslöja mer om den genetiska mångfalden under forntiden. Detta ökar möjligheterna att studera äldre DNA även i miljöer som tidigare ansetts vara olämpliga.