55 miljoner år gammalt uggelskelett belyser tidig evolution

Forskare vid Senckenberg Centre for Human Evolution and Palaeoenvironment har tillsammans med kollegor från Belgien och USA beskrivit en ny fossil uggla, Primoptynx poliotauros. Skelettet, som är 55 miljoner år gammalt, är det äldsta bevarade och mest kompletta fossilet från en tidig uggla. Fyndet ger en första inblick i dessa uråldriga fåglars livsstil.

Fossilen kommer från Willwood Formation i Nordamerika och hittades för 30 år sedan av forskaren Philip Gingerich. "Fynd från den tidiga ugglans evolution är mycket sällsynta. Vanligtvis hittas bara enstaka ben eller fragment", säger Dr. Gerald Mayr från Senckenberginstitutet. Det nya fyndet, där större delen av skelettet är bevarat utom skallen, är exceptionellt betydelsefullt.

Primoptynx poliotauros var ungefär lika stor som en nu levande snöuggla, men dess fötter skilde sig markant från dagens ugglor. Den hade betydligt större klor på baktån och den andra tån jämfört med övriga tår. Denna kloform är typisk för nu levande rovfåglar som hökar och örnar, vilka använder sina klor för att döda sitt byte.

Forskarna antar att den utdöda ugglan dödade sitt byte med sina fötter, till skillnad från dagens ugglor som använder sin näbb. "Det verkar som att dessa tidiga ugglors livsstil skilde sig tydligt från deras nu levande släktingars", tillägger Mayr. Fyndet tyder också på en stor mångfald bland ugglor i Nordamerika under tidiga eocen, från den lilla arten Eostrix gulottai till denna nya, stora art.

Det är fortfarande oklart varför ugglornas jaktmetoder förändrades under evolutionen. Forskarna spekulerar i att konkurrens med dagaktiva rovfåglar senare under eocen kan ha varit en bidragande orsak. Denna konkurrens kan ha drivit ugglorna att utveckla en nattaktiv livsstil.