55 miljoner år gammalt uggelskelett ger ny evolutionär information
Ett exceptionellt komplett 55 miljoner år gammalt fossil av en uggla har beskrivits. Fyndet ger ny insikt i de tidigaste ugglornas levnadssätt.
Forskare vid Senckenberg naturforskningscenter har beskrivit en ny fossil uggla, Primoptynx poliotauros. Skelettet, som är cirka 55 miljoner år gammalt, är det mest kompletta fossilet från ugglornas tidiga evolution och ger unik inblick i dessa fåglars levnadssätt.
Upptäckten, gjord av Senckenberg-forskaren Gerald Mayr tillsammans med kollegor från Belgien och USA, berikar förståelsen för ugglornas ursprung. Tidigare har endast enstaka ben och fragment från tidiga ugglor hittats. Det nya skelettet, funnet i nordamerikanska Willwood Formation, är nästan komplett och bedöms vara 55 miljoner år gammalt.
Primoptynx poliotauros var ungefär lika stor som en nutida snöuggla. Dess klor skiljer sig dock markant från dagens ugglor. Medan nuvarande ugglor har klor av ungefär samma storlek på alla tår, hade denna utdöda art märkbart större klor på baktån och andra tån. Denna proportion av klor är känd från dagaktiva rovfåglar som hökar och örnar.
Forskarna antar att Primoptynx poliotauros använde sina klor för att döda sitt byte, till skillnad från dagens ugglor som använder näbben. Detta tyder på en signifikant skillnad i levnadssätt. Fyndet visar också en mångfald bland ugglor under tidig eocen i Nordamerika, från den lilla arten Eostrix gulottai till denna stora nya art.
Anledningarna till förändringen i jaktteknik under evolutionens gång är oklara. Forskarna spekulerar i att konkurrensen med dagaktiva rovfåglar för cirka 34 miljoner år sedan kan ha påverkat ugglornas specialisering och möjligen bidragit till deras nattliga vanor.