AI utmanar journalistskapets trovärdighet och människors tillit
Professor Christian Stöcker varnar för hur AI-genererade bilder och videor ökar misstroendet och hotar grunderna för tillförlitlig nyhetsrapportering.
Den snabbt utvecklande artificiella intelligensen (AI) utgör betydande utmaningar för traditionellt journalistiskt arbete, särskilt med spridningen av AI-genererat visuellt och auditivt material. Christian Stöcker, professor i digital kommunikation vid Hamburg University of Applied Sciences och kolumnist för "Der Spiegel", betonar att AI-skapade bilder och videor är extremt övertygande för människor, vilket underlättar desinformation.
"Människor är förhållandevis lätta att övertyga med bilder", säger Stöcker. Enligt honom bearbetar det visuella minnet bilder på ett sätt som liknar egna upplevelser, vilket gör dem omedelbara och kraftfulla. Denna förmåga att manipulera verkligheten genom bilder har förstärkts av AI, vilket leder till ett växande misstroende mot allt medieinnehåll.
"Det är kanske till och med ett större problem att tilliten till äkta videor minskar", förklarar Stöcker. Han hänvisar till sovjetiska propagandahandböcker från 1920-talet som betonade vikten av att så tvivel snarare än att folk skulle tro på propagandan direkt. De alltmer realistiska falska videor och ljudeffekter som AI möjliggör förstärker detta grundläggande misstroende, vilket utgör en verklig utmaning för trovärdig journalistik.
Stöcker påpekar dock att förtroendet för medierna i Tyskland fortfarande är relativt högt jämfört med många andra länder. Han medger dock att medierna är under konstant attack, och kampanjer som "Lügenpresse" (lögnpressen) syftar till att underminera förtroendet. "Målet är att försvaga det tyska samhället", varnar han och klargör att en erodering av förtroendet för institutioner som borde vara pålitliga också underminerar ett demokratiskt samhälles funktion.
AI kommer dock inte att ersätta journalisters arbete, enligt Stöcker. "AI går inte på presskonferenser", konstaterar han bildligt. Den kan bistå redaktioner, till exempel med dataanalys eller viss innehållsproduktion, men den saknar förmågan till självständig rapportering, kritiskt tänkande och etiskt beslutsfattande, vilket är grundläggande för högkvalitativ journalistik.