BDC förtydligar hur kostnader för tillgångar redovisas

Business Development Bank of Canada (BDC) har släppt en förklaring gällande en redovisningsmetod som används för att sprida ut kostnader för långsiktiga tillgångar över den förväntade perioden de ska ge värde. Denna metod, känd som avskrivning, hjälper företag att hantera värdeminskningen av sina tillgångar.

Avskrivningar, även kallade värdeminskningskostnader, minskar företagets resultaträkning och reducerar samtidigt värdet på tillgången i balansräkningen. Detta fortsätter tills tillgångens kostnad helt har kostnadsförts eller tillgången säljs. Kanadensiska skattemyndigheten sätter årliga gränser för hur mycket av en långsiktig tillgångs kostnad som kan avskrivas under ett givet år. Dessa gränser kallas för kapital kostnadsavdrag (capital cost allowances).

BDC beskriver två vanliga metoder för avskrivning: linjär avskrivning (straight-line method) och degressiv avskrivning (declining balance method). Vid linjär avskrivning delas anskaffningskostnaden jämnt över tillgångens uppskattade livslängd. Den degressiva metoden, som används för tillgångar som tappar värde snabbare, innebär att avskrivningsbeloppet minskar för varje år.

Det är viktigt att notera att avskrivningar är en "icke-kassa utgift" (non-cash expense), vilket innebär att de inte kräver omedelbart penningutflöde. Även om avskrivningar minskar det skattepliktiga resultatet och därmed skatten, exkluderas de ofta från beräkningar av ett företags prestationsförmåga eftersom de inte direkt påverkar företagets likviditet.