BDO: Regeländring medför nya krav för försäkringsbolag i Tyskland
Tysklands finansministerium har presenterat ett lagförslag för att implementera EU:s Solvency II-reform och IRRD-direktivet för försäkringsbolag. De nya reglerna, som träder i kraft i januari 2027, medför betydande ändringar i tillsynen.
Tysklands finansministerium (BMF) publicerade den 10 februari 2026 ett lagförslag om lagstiftning för omstrukturering, upplösning och tillsyn av försäkringsbolag (VSAAG). Förslaget syftar till att implementera två viktiga europeiska direktiv i tysk rätt: det reviderade Solvency II-direktivet (EU) 2025/2 och direktivet om återhämtning och upplösning av försäkringsföretag (IRRD).
De nya bestämmelserna träder i kraft den 30 januari 2027 och kommer att leda till strukturella förändringar i den tyska försäkringstillsynen. Särskilt större försäkringsgrupper och internationellt verksamma försäkringsbolag kommer att omfattas av ökad tillsyn av sina styrnings- och ledningsstrukturer.
Reformen fokuserar på fyra huvudområden: att stärka den finansiella stabiliteten inom försäkringssektorn genom nya verktyg för krisprevention och upplösning, att vidareutveckla gruppbaserad tillsyn för att bättre återspegla faktisk ekonomisk kontroll, att tillämpa proportionalitet och riskbaserad tillsyn genom differentierade krav baserat på företagens storlek och riskprofil, samt att integrera hållbarhets- och klimatrisker i tillsynen i enlighet med EU:s agenda.
En central del av lagförslaget är implementeringen av IRRD, vilket för första gången inför enhetliga europeiska krav på omstrukturering och upplösningsplanering för försäkringsbolag. Syftet är att möjliggöra en ordnad omstrukturering eller upplösning vid kriser, samtidigt som försäkringstagare och finansiell stabilitet skyddas. I Tyskland kommer tillsynsmyndigheten BaFin att bli den ansvariga upplösningsmyndigheten för försäkringsbolag.
Reformen medför även anpassningar i gruppbaserad tillsyn. Begreppet "grupp" kommer att kopplas närmare den faktiska ekonomiska kontrollen av försäkringsgrupper. Förutom traditionella ägarstrukturer kan faktorer som centraliserad samordning av beslut, ekonomiska beroenden eller samordnade strategier bli relevanta. Detta säkerställer att även komplexa koncernstrukturer fångas upp av tillsynen. Samtidigt betonas proportionalitetsprincipen, där mindre och mindre komplexa företag kan dra nytta av förenklade krav, exempelvis gällande rapportering och styrning. Slutligen införs nya krav gällande analys av hållbarhets- och klimatrisker i försäkringsbolagens affärsmodeller och riskprofiler.