Cancervården utvecklas: Mål att förbättra patientresultat

Cancerforskningen har genomgått en revolution under de senaste åren. Precisionsonkologi, immunterapier, cell- och genterapi samt molekylär diagnostik och digital samverkan har kraftigt påskyndat framstegen. Vid huvudstadskongressen för medicin och hälsa (Hauptstadtkongress Medizin und Gesundheit) diskuterade experter hur fördelarna med "ny nivå-onkologi", det vill säga nästa utvecklingsstadium inom cancerbekämpning, kan nå fler människor i framtiden.

I Tyskland diagnostiseras cirka 600 000 nya cancerfall årligen, och cirka 250 000 människor avlider i cancer. Trots att cancer är den näst vanligaste dödsorsaken, är överlevnadsgraden efter fem år för alla cancertyper 67 procent. Man räknar med en ökning av cancerfall med 20 procent mellan 2020 och 2040. Läkemedelsforskningen inom onkologi blomstrar: 66 procent av alla nya läkemedel som godkänts i USA sedan år 2000 är cancerläkemedel.

Den nya generationen cancerläkemedel är mer målinriktade, effektivare och har färre biverkningar. Professor Lena Illert vid universitetssjukhuset i Göttingen betonade att utvecklingen inom "ny nivå-onkologi", såsom immunterapier och målinriktade substanser, förändrar landskapet. Kemoterapier utgör numera endast tio procent av nya godkända onkologiska läkemedel.

Immunoterapier syftar till att frigöra kroppens eget immunsystem för att bekämpa cancerceller. T-celler är särskilt viktiga, och deras funktion kan förstärkas med hjälp av antikroppar. Cirka 70 olika antikroppar finns tillgängliga för patienter med tumörsjukdomar. Exempelvis hjälper PD-1-hämmare immunsystemet att identifiera cancerceller genom att ta bort deras "kamouflage". Illert noterade att antalet sådana antikroppar har ökat från en enda år 2011 till 15 år 2025 och är godkända för över tjugo olika cancertyper.

Optimering av behandlingarna är dock fortfarande avgörande. Studier tyder på att tidpunkten för immuncheckpointhämning (före eller efter kl. 15) kan påverka behandlingens framgång, potentiellt för att T-cellerna är mer "aktiva" på morgonen. Även mRNA-vacciner har visat sig förbättra T-cellernas funktion och därmed förstärka resultaten av antikroppsbehandlingar. Forskarna betonar att det globala behovet av modern cancerbehandling ökar dramatiskt, samtidigt som diagnostiken genomgår tekniska kvantsprång.