Chokladens långa historia – från Amazonas till Europa

Kakaoträdets ursprung tros ligga i Amazonflodens Orinocobassäng för över 4 000 år sedan, där det primärt användes för sitt söta fruktkött. Kakaon spreds troligen via människan från Ecuador längs kusthandelsvägar till Centralamerika.

De tidigaste bevisen för kakaons användning har hittats i Guatemala och Mexiko runt 1800 f.Kr. Barrakulturen i dagens Mexiko tros vara den första att bearbeta kakao och konsumera det som dryck. Därifrån spreds kakaon vidare till olmekerna och senare till Mayacivilisationerna runt 600–400 f.Kr.

Mayafolket värderade choklad högt och använde den i olika drycker och grötblandningar. En särskilt skummig dryck serverades till kungligheter och nygifta par. Chokladen spelade en central roll i mayafolkets religiösa, andliga och kulturella liv och avbildades i konst samt användes som valuta.

I Aztekriket hade kakao en framträdande plats och samlades in som tribut från Soconusco-regionen. Aztekernas metod för att tillreda choklad liknade mayafolkets: de framställde en skummig dryck av rostade och malda kakaobönor, utspädd med vatten och smaksatt med ingredienser som honung, chili och vanilj. Drycken konsumerades kyld och kallades "chocolatl", vilket betyder "varm vätska".

Kakaobönorna anlände till Spanien med Hernán Cortés år 1528. När sockret tillsattes blev drycken mer tilltalande för den spanska smaken och spreds snabbt inom eliten. Den första chokladfabriken etablerades i Spanien 1580. Massproduktionen möjliggjordes på 1700-talet med uppfinningen av ångmaskinen. År 1828 uppfann C. J. Van Houten kakaopressen och den "holländska" processen. År 1847 introducerades den första solida ätbara chokladen i England, och 1875 utvecklade Daniel Peter i Schweiz den första mjölkchokladen.