Kinesiska forskare löser gåta om insekters vingars evolution
Kinesiska forskare har löst en över hundra år gammal gåta gällande utvecklingen av insekters vingar. Ny forskning bekräftar den nära släktskapen mellan dagsländor och trollsländor.
Ett internationellt forskarteam, lett av forskare från Nanjing Institute of Geology and Palaeontology vid Kinesiska vetenskapsakademin, har med hjälp av systematiska genomikmetoder knäckt "de gamla vingarnas" (Palaeoptera) evolutionära pussel som varit olöst i över ett sekel. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Forskningen bekräftar att dagsländor och trollsländor är systergrupper och tillsammans utgör Palaeoptera. Denna grupp är i sin tur en systergren till Neoptera, de insekter som har utvecklat förmågan att vika sina vingar. Detta släktskap har länge varit omdebatterat och svårt att fastställa med tidigare metoder.
Teamet använde sig av Kinas rika resurser av dagsländor och sekvenserade genomet från 16 lokala arter. Genom att integrera dessa data med genom- och transkriptomdata från över hundra andra insektsarter, kunde forskarna fylla luckor i tidigare undersökningar, särskilt gällande urvalet av nyckelgrupper.
Studien visade att Palaeoptera-gruppen har utvecklat distinkta, stela vingbaser anpassade för glidflykt eller snabb flygning, medan Neoptera utvecklade leder för att vika vingarna, vilket underlättade rörelse i trånga utrymmen. Forskningen uppdaterar även tidslinjen för vingförsedda insekters uppkomst, och placerar dem i tidiga devonperioden, för cirka 419 till 393 miljoner år sedan.
Slutsatserna korrigerar tidigare teorier baserade på morfologiska drag. Resultaten belyser hur utvecklingen av flygförmåga var en milstolpe i marklevande organismers evolution. De två parallella utvecklingslinjerna har tillsammans format dagens mångfald av flygtekniker och arter hos insekter.