Klimatförändringar orsakade nedgång för jägare-samlare under istiden

En omfattande studie av fossiliserade människotänder från istiden visar hur klimatförändringar påverkade demografin hos förhistoriska jägare-samlare i Europa mellan 47 000 och 7 000 år före vår tideräkning. Studien, publicerad i "Science Advances", indikerar kraftiga befolkningsminskningar under de kallaste perioderna, och i västra Europa stod jägare-samlargrupperna inför utrotningshot.

Forskare vid Senckenberg Centre for Human Evolution and Palaeoenvironment och deras kollegor vid bland annat University of Tübingen, University of Ferrara och New York University har utvecklat en ny metod. Denna metod använder maskininlärning för att analysera morfologiska drag i tänderna, vilka är ärftliga och kan spåras utan behov av välbevarat forntida DNA. Detta möjliggjorde användningen av en betydligt större datamängd – 450 individer – jämfört med tidigare studier som baserats på skelett eller DNA.

Resultaten visar att under perioden 47 000–28 000 år före vår tideräkning fanns det goda genetiska kopplingar mellan västra och östra Europa, vilket korrelerar med arkeologiska fynd av liknande stenverktyg och konst. Denna period kännetecknades av öppna stäpplandskap som gynnade stora däggdjursflockar.

Mellan 28 000 och 14 700 år före vår tideräkning, under den sen-glaciala perioden då klimatet blev betydligt kallare och isar bredde ut sig, observerades ingen genetisk koppling mellan regionerna. Både västra och östra Europa upplevde kraftiga populationsminskningar och minskad genetisk variation. De försämrade klimatförhållandena tros ha lett till tundra-landskap och minskat bytesdjursutbudet.

Studien fann också att populationer i västra Europa gick under under tidig sen-glacial period och ersattes av nya grupper från öster. Efter denna period, när klimatet åter stabiliserades och glaciärerna drog sig tillbaka, började populationerna växa igen och migrationen mellan regionerna återupptogs.