Domstol: Vårdkostnader för makar är avdragsgilla som extrakostnader
En tysk skattedomstol har fastställt att vårdkostnader för makar i en äldreboende eller vårdhem kan dras av som extrakostnader. Beslutet klargör hur avdraget för "hushållsbesparing" tillämpas för båda parter.
Tysklands högsta skattedomstol (Bundesfinanzhof) har i ett nytt avgörande klargjort hur kostnader för makar som bor på ett vårdhem ska behandlas skattemässigt. Enligt domen kan kostnader som uppstår för läkarvård, omvårdnad och boende på ett vårdhem för en skattebetalare som lider av sjukdom, dras av som "extraordinära kostnader" (außergewöhnliche Belastung) enligt paragraf 33 i inkomstskattelagen (EStG).
Till de avdragsgilla kostnaderna räknas inte bara utgifter för medicinsk behandling och omvårdnad, utan även kostnader för uppehälle och mat inom vårdhemmet, då dessa anses utgöra en samlad sjukdomskostnad. Om den tidigare privata bostaden sägs upp i samband med flytten till ett vårdhem på grund av vårdbehov, måste dock de kostnader som "hushållet har sparat" (Haushaltsersparnis) dras av från de totala vårdkostnaderna. Denna besparing beräknas årligen uppskattningsvis och motsvarar de uppehålls- och kostnader som makarna tidigare hade i sitt uppsagda hem.
I det aktuella fallet tvingades ett äkta par, som deklarerade gemensamt, att flytta till ett äldreboende och säga upp sitt gemensamma hem på grund av sjukdom. Skattemyndigheterna ansåg dock att "hushållsbesparingen" skulle dras av för varje make separat, vilket var kärnan i tvisten. Makarna hade yrkat på avdrag för de totala kostnaderna efter avdrag av en beräknad hushållsbesparing.
Högsta skattedomstolen gick på skattemyndigheternas linje. Domstolen fastslog att om båda makarna är inskrivna på ett vårdhem på grund av sjukdom, ska en hushållsbesparing göras för varje make individuellt. Detta motiveras med att båda makarna avlastas sina tidigare fasta kostnader som hyra och mat, och att kostnaderna på vårdhemmet även inkluderar personliga levnadskostnader för respektive individ.
Avgörandet innebär att makar som båda behöver vård och flyttar tillsammans till ett vårdhem kan få en större skattemässig lättnad än om bara en av dem flyttade. Beslutet klargör den principiella frågan om hur dubbla hushållsbesparingar ska tillämpas i en sådan situation, vilket är viktigt för många äldre par och deras anhöriga.