Kroatien siktar på utsläppsminskningar och ökad förnybar energi
Kroatien har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030 och att öka andelen förnybara energikällor. Olja och naturgas är fortfarande betydande i landets energimix.
Deutsche Bundesstiftung Umwelt (DBU) har publicerat en rapport som belyser Kroatiens energisituation och klimatmål. Kroatien, som blev EU-medlem 2013, har åtagit sig betydande utsläppsminskningar och ökad användning av förnybar energi. Fram till 2030 är landets mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, i linje med EU:s klimatpolitik.
Enligt rapporten består Kroatiens energimix till stor del av olja (34,6 %) och naturgas (29,5 % år 2021). Andelen förnybara energikällor i den totala energin var då 3,1 %, även om 20,3 % av den inhemska produktionen kom från biobränslen och avfall. År 2022 var Kroatien tvunget att importera 60 % av sin energi, men har strävat efter att minska sitt beroende av rysk naturgas genom att bygga en LNG-terminal på ön Krk.
Kapaciteten för solenergi har ökat markant, även om Kroatien fortfarande har en av de lägsta solenergikapaciteterna per capita i Europa. Geotermisk energi erbjuder också lovande möjligheter. Landets mål är att öka andelen förnybara energikällor från 31,7 % (2021) till 42,5 % av den totala energin senast 2030. Inom elproduktionen bör andelen förnybara källor öka från 53,5 % till 73,6 %.
DBU:s analys understryker Kroatiens ansträngningar mot en koldioxidsnål ekonomi. Även om användningen av fossila bränslen fortfarande är betydande, visar landets klimatmål och investeringar i förnybar energi, som vind- och solkraft, en tydlig riktning mot mer hållbara energilösningar och klimatneutralitet senast 2050.