Östlig gorilla: Berglowlandsgorillan bestånd växer, slättgorillans minskar
IUCN:s första "Green Status"-bedömning för östlig gorilla visar på olika utvecklingar för de två underarterna. Berggorillorna har ökat tack vare skydd, medan slättgorillorna minskar.
Den första omfattande "Green Status"-bedömningen av den östliga gorillan ( Gorilla beringei), ledd av forskare vid Senckenberg, visar en tydlig skillnad i utvecklingen mellan dess två underarter. Medan berggorillans ( Gorilla beringei beringei) bestånd har ökat tack vare långsiktiga och hållbara bevarandeinsatser, har östlig slättgorillas ( Gorilla beringei graueri) populationer minskat avsevärt under de senaste två decennierna.
Östlig gorilla är den största nu levande människoapan och finns endast i de tropiska skogarna i Central- och Östafrika. Båda underarterna klassas som akut hotade, främst på grund av habitatförlust, tjuvjakt och väpnade konflikter. IUCN:s bedömning, som involverade över 60 experter, analyserade historiska utbredningsområden, nuvarande populationer, hot och effekterna av skyddsåtgärder.
Trots en uppskattad minskning på cirka 60 procent för östlig slättgorilla under de senaste 20 åren – med färre än 7 000 individer kvar – visar bedömningen också att skyddsinsatser har förhindrat ännu värre förluster. I vissa områden i Demokratiska Republiken Kongo, som Oku Community Reserve och Nkuba Conservation Area, har populationerna förblivit relativt stabila trots pågående oroligheter.
"Green Status"-metoden mäter hur nära en art är att återhämta sig helt inom sitt naturliga utbredningsområde. För östlig gorilla som helhet har en återhämtning konstaterats. Berggorillans framgång understryker vikten av intensivt och långsiktigt naturvårdsarbete, medan slättgorillans situation belyser behovet av att upprätthålla och utöka dessa ansträngningar.