Egan-Jones: Avskaffande av centralbankens skulder kan leda till valutakollaps
Kreditvärderingsinstitutet Egan-Jones analyserar ett franskt förslag om att makulera statsskuldväxlar som innehas av centralbanken. Analysen varnar för potentiellt allvarliga konsekvenser för landets redan höga skuldsättning.

Kreditvärderingsinstitutet Egan-Jones har släppt en analys av ett förslag om att Frankrike ska makulera de statsskuldväxlar som landets centralbank innehar. Analysen undersöker vilka kreditkonsekvenser ett sådant steg skulle få för Frankrike, vars statsskuld redan överstiger 116 procent av BNP.
Enligt Egan-Jones är de konventionella lösningarna för att hantera Frankrikes skuldsituation begränsade. Landets beskattning hör redan till de högsta inom OECD, och ytterligare höjningar riskerar att minska intäkterna snarare än att öka dem. Minskade utgifter möter politiskt motstånd på grund av en åldrande befolkning, en ökande försörjningskvot och de oroligheter som föregående större försök att reformera pensionssystemet orsakade. Dessutom hindrar Frankrikes medlemskap i eurosystemet möjligheten att utfärda nationell valuta.
Analysen granskar ett förslag från Jean-Luc Mélenchon om att centralbanken skulle makulera obligationer som förvärvats under euroområdets kvantitativa lättnadsprogram (QE), vilket skulle innebära att skulden utsläcks utan en formell betalningsinställelse. Egan-Jones jämför detta scenario med valutautvidgningen under Weimarrepubliken, då makuleringen av obligationerna skulle minska centralbankens tillgångar medan valutan förblir utestående.
Europeiska centralbanken betraktar ett sådant steg som otillåten monetär finansiering enligt artikel 123 i EU-fördraget. Egan-Jones noterar att upplåningskostnaderna kan öka om investerare ifrågasätter arrangemanget. Egan-Jones har en senior rating på A+ för Frankrikes republik, utfärdad på icke-NRSRO-basis. Länderna förväntas ha en skuldsättning nära 120 procent av BNP år 2026. Analysen bedömer att en direkt makulering av skulderna är osannolik och att regeringar agerar först när omständigheterna tvingar dem, troligen på grund av stigande räntor eller svårigheter att finansiera befintliga program.