EU:s koldioxidmekanism formar stålindustrin
EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) ökar pressen på stålproducenter att minska utsläpp och anamma koldioxidsnåla teknologier.

Bryssel. Europeiska unionens gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM), som infördes i oktober 2023, håller på att omforma tillverkningen av industriprodukter och kommer att ha en betydande inverkan på den globala stålindustrin. Syftet med den nya mekanismen är att stödja EU:s klimatmålsättning om klimatneutralitet till 2050.
CBAM kräver att importörer betalar för de koldioxidutsläpp som är kopplade till deras varor, på samma sätt som EU-företag redan gör inom utsläppshandelssystemet (ETS). Detta system syftar till att förhindra "koldioxidläckage", vilket inträffar när företag flyttar produktion till länder med mindre strikta klimatregleringar. Det uppmuntrar även till mer hållbara metoder inom stålsektorn, en av världens mest utsläppsintensiva industrier.
Mekanismen inför en prissättning på importerat ståls koldioxidutsläpp, vilket syftar till att jämna ut konkurrensvillkoren mellan EU:s tillverkare och deras globala konkurrenter. Sedan 2023 har CBAM spårat utsläpp från både produktionsprocessen och den el som används för att tillverka produkten. Från och med 2026 måste importörer köpa utsläppsrätter för delar av dessa utsläpp, i linje med EU:s regler för prissättning av koldioxid.
CBAM ökar trycket på att gå över till renare teknologier, och europeiska stålproducenter står inför ökande koldioxidkostnader. Medan mekanismen skyddar EU:s stålproducenter från billigare import med höga utsläpp, har omfattningen av CBAM väckt debatt. Ovako framhåller att mekanismen bör utvidgas till att omfatta fler efterbearbetade stålprodukter, såsom kugghjul och axlar, för att förhindra koldioxidläckage och skydda EU:s konkurrenskraft.
För att minska stålindustrins utsläpp krävs investeringar i ny teknik, såsom användning av grön vätgas för direktreduktion (DRI) och ljusbågsugnar (EAF). Dessa metoder kan avsevärt minska utsläppen, men deras implementering är dyr och tidskrävande. Ovako har redan tagit i bruk 100 procent fossilfri el och utvecklar användningen av fossilfri vätgas för uppvärmning av stål, vilket bidrar till branschens gröna omställning.