Claire Stapletons nya bok om riskerna med att identifiera sig med sin arbetsplats
Claire Stapletons memoar "Don’t Be Evil" utforskar hur anställda kan smälta samman sin identitet med företagets berättelse. Boken baseras på hennes tid på Google och hennes roll i walkout-protesten 2018.

Claire Stapletons nya bok "Don’t Be Evil: Bad Bosses, Fake Promises, and My Escape From Big Tech" granskar hur anställda riskerar att alltför starkt identifiera sig med sin arbetsplats och dess värderingar.
Stapleton, som arbetade i 12 år på Google och blev senior kommunikationschef för YouTube, var en av organisatörerna bakom walkout-protesten 2018, där 20 000 anställda protesterade mot företagets hantering av sexuella trakasserier. Hon lämnade Google kort därefter.
Boken lyfter fram fyra huvudpunkter. För det första menar Stapleton att organisationens berättelse om sig själv lätt kan bli anställdas egen, vilket leder till att man slutar se skillnaden mellan verklighet och företagets image. Detta fenomen är inte unikt för Google, utan förekommer i alla organisationer som erbjuder en känsla av mening utöver lönen.
För det andra beskriver hon hur företagskultur är en starkare kontrollmekanism än hierarki. Kulturen formar vad som uppfattas som normalt och önskvärt, vilket gör att anställda kan undvika att ifrågasätta obekväma sanningar av rädsla för att bryta mot den gemensamma normen. Denna känsla av tillhörighet kan dock bli ett problem när den ersätter eget omdöme.
För det tredje konstaterar Stapleton att även om anställdas uttalanden kan driva igenom systematiska förändringar, medför det ofta personliga risker. De som driver på förbättringar är inte alltid de som företaget lyckas behålla.
Slutligen påpekar hon att teknologin bär spår av de incitament som format den. Företagens produkter återspeglar inte bara deras mission statement, utan även de affärsmässiga drivkrafterna som styr deras tillväxt och belöningssystem. Boken uppmanar till en kritisk granskning av teknikens inverkan baserat på dess utvecklingsincitament.