Tunga transporter: Jämförelse mellan gas, vätgas, el och HVO
EU och transportköpare kräver utsläppsminskningar. Förnybar flytande biogas (LBG), vätgas, el och HVO är alternativ för tunga fordon, men vart och ett har sina utmaningar. Gasum framhåller LBG:s potential.
Utsläppen från tunga transporter utgör en betydande del av de totala utsläppen, och deras minskning är avgörande för att nå EU:s klimatmål till 2030. Både lagstiftare och logistikföretag efterfrågar grönare lösningar.
Flytande biogas (LBG), hydrerad vegetabilisk olja (HVO), vätgas och el ses för närvarande som de primära alternativen för tunga fordon. Varje alternativ har sina egna fördelar och utmaningar, och deras implementering kräver investeringar i både infrastruktur och fordonsteknik.
Flytande biogas (LBG) har redan visat sin potential som drivmedel för tunga fordon. Det produceras från organiskt avfall och biomassa och kan minska utsläppen under livscykeln med upp till 90 % jämfört med fossila bränslen. LBG är prismässigt konkurrenskraftigt med diesel, och dess tankinfrastruktur växer snabbt i Europa. Gasum utökar sitt nätverk av LBG-stationer i Norden. Dock kan råvarutillgången för LBG-produktion framöver bli en utmaning för att möta den ökande efterfrågan.
HVO erbjuder en prestanda jämförbar med diesel, men produktionskostnaderna är ofta högre än för traditionell diesel. Dessutom har råvarorna för HVO, som palmolja, kritiserats för bristande hållbarhet.
Användningen av vätgas och el i tunga transporter är lovande, men kräver betydande investeringar i teknik och infrastruktur för tankning eller laddning. För elbilar kan batteriernas vikt också begränsa nyttolasten. Även om båda förväntas bli kostnadskonkurrenskraftiga inom de närmaste åren, är de exakta tidplanerna ännu oklara.