Nationell undersökning: Kunskapsluckor om inomhusluftkvalitet hos hälso- och sjukvårdspersonal

En ny nationell undersökning utförd av American Lung Association belyser behovet av ökad utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal gällande inomhusluftkvalitet och dess hälsoeffekter. Med tanke på att människor i USA tillbringar upp till 90% av sin tid inomhus, där luftkvaliteten ofta är betydligt sämre än utomhus, är tidig identifiering av risker och interventioner avgörande.

Undersökningen bland över 900 hälso- och sjukvårdspersonal visade att nästan alla respondenterna ansåg att vårdgivare bör bedöma patienters exponering för inomhusluftföroreningar. Dock var endast en fjärdedel nöjda med sin nuvarande kunskap om ämnet, och endast två femtedelar kände sig väl förberedda att diskutera hälsoeffekterna med sina patienter. Nästan hälften rapporterade att de endast diskuterat inomhusluftföroreningar med ett fåtal eller inga av sina patienter, med hänvisning till bristande kunskap och tidsbrist.

Respondenterna visade signifikant lägre kännedom om hälsoeffekterna av föroreningar som radon, utsläpp från bostäder, blystoft och flyktiga organiska föreningar (VOC), trots att de var bekanta med vanliga inomhusallergener. När patienter rapporterade symtom relaterade till inomhusluft, rekommenderade tre fjärdedelar interventioner för att minska exponeringen, såsom att minska källan, använda luftrenare med HEPA-filter och öka ventilationen.

American Lung Association använder resultaten för att stärka och utrusta vårdpersonal med nödvändiga verktyg och utbildning. Organisationen arbetar även med professionella hälsoorganisationer och lanserar ett program för att öka medvetenheten och kompetensen kring inomhusluftkvalitet. Individer som barn, äldre, gravida och personer med lungsjukdomar eller hjärtsjukdomar är särskilt sårbara för effekterna av dålig inomhusluftkvalitet, liksom vissa låginkomstgrupper och minoritetsgrupper som drabbas oproportionerligt.