Internetets undervattensryggrad glider in i riskzonen

Trots utbyggnaden av satellittjänster som Starlink färdas fortfarande merparten av världens internettrafik via undervattenskablar som korsar havsbottnarna. Dessa fiberoptiska kablar samexisterar med ett nätverk av olje- och gasledningar samt undervattenskraftkablar. Alla dessa kritiska länkar som förbinder länder och kontinenter står nu inför ökade saboteringsrisker i takt med att gråzonskrigföring och öppna konflikter har blivit utbredda.

De ökande riskerna för världens osynliga undervattensinfrastruktur är huvudämnet i en ny bok av Elisabeth Braw, senior fellow vid Atlantic Council. Hennes bok, med titeln "Undersea War", utforskar den moderna ökningen av misstänkta incidenter där fartyg som släpar sina ankare under ovanligt långa perioder har skurit av eller skadat undervattenskablar och rörledningar från Östersjön till Stilla havet.

Braw medger att cirka 60 procent av skadorna på undervattenskablar främst beror på mänskliga misstag under fiske- och sjöfartsaktiviteter, när viktade nät eller ankare drar över havsbotten. Naturfaror som stormar och undervattensras bidrar också till en mindre andel av dessa incidenter. Totalt skadas mellan 150 och 200 kablar årligen, vilka vanligtvis repareras snabbt.

Boken belyser oron för att när konflikter eskalerar, ökar den strategiska betydelsen av undervattensinfrastruktur, samtidigt som dess sårbarhet för sabotage ökar. Detta kan påverka global kommunikation och ekonomi.