Högsta domstolen: Polisen kan frysa bankkonton utan domstolsbeslut

Karnatakas högsta domstol har fastställt att polisen har befogenhet att frysa bankkonton under en utredning utan föregående domstolsbeslut. Beslutet, som meddelades av domare M. Nagaprasanna den 10 augusti, klargör att en "debit freeze" (spärr för uttag) utgör en skyddsåtgärd enligt paragraf 106 i den nya indiska lagen Bharatiya Nagarik Suraksha Sanhita (BNSS), 2023.

Lagen kräver dock att polisen omedelbart rapporterar åtgärden till en behörig domare enligt paragraf 106(3). Denna praxis är en hörnsten i Indiens arbete mot cyberbrott, där snabbhet är avgörande för att stoppa bedrägerier och förhindra att pengar förs över. Domen ger denna åtgärd en tydlig laglig grund och sekvens: först spärr, sedan domstolsprövning.

Fallet uppstod när polisen i Bengaluru inledde en utredning mot Jar Gold Retail Private Limited, anklagad för att olagligt ta emot insättningar. Som en del av utredningen frystes företagets bankkonton. Företaget försökte överklaga både utredningen och kontofrysningarna, men deras petitioner avvisades av både högsta domstolen och en lägre instansdomstol.

Högsta domstolen betonade att frysning av ett bankkonto är en bevarande åtgärd och inte i sig kräver domstolsgodkännande i förväg, till skillnad från en formell "attachment" (beslag) som kräver en domstolsprocess. Domstolen lyfte fram att i cyberbrottsfall kan pengar försvinna på bara några sekunder, vilket gör polisens snabba agerande nödvändigt. Domare Nagaprasanna noterade att lagen inte kan förutsättas kräva att polisen genomgår en fullständig juridisk process medan brottsutbyte snabbt flyttas mellan konton.