📣 Skicka ert pressmeddelande till oss
Webbplatsen uppdateras var 15:e minut
Tillverkning

Lantmännen vill se ökad inhemsk livsmedelsproduktion efter riksdagssamtal

Lantmännen deltog i ett seminarium i riksdagen för att diskutera strategier för ökad nationell livsmedelsproduktion och beredskap i samband med den gröna omställningen. Företaget betonar behovet av långsiktiga politiska beslut.

25 juni 2026
Lantmännen vill se ökad inhemsk livsmedelsproduktion efter riksdagssamtal

Lantmännen deltog den 19 november i ett seminarium i Sveriges riksdag med fokus på att stärka landets beredskap och framsteg inom den gröna omställningen. Seminariet arrangerades av Kristdemokraterna och Centerpartiet, med deltagande från bland annat Vattenfall och Saab.

Enligt Lantmännen ligger Sveriges självförsörjningsgrad för livsmedel idag runt femtio procent, vilket skapar både ett betydande handelsunderskott och en strukturell sårbarhet. Samtidigt är jordbruks- och livsmedelssektorn en av landets största näringar, med cirka hundra tusen anställda och en omsättning på närmare trehundra miljarder kronor.

"Sverige har tagit viktiga steg med beslutet att inrätta statliga spannmålsreserven, men långsiktig resiliens kräver mer. Vi behöver långsiktig politik som gör det möjligt att producera mer mat i Sverige, för att stärka vår självförsörjning samtidigt som vi möter klimatmålen på ett konkurrenskraftigt sätt", säger Per Arfvidsson, vice VD på Lantmännen.

Företaget betonar att en ökad inhemsk livsmedelsproduktion är avgörande för Sveriges resiliens och att lönsam tillväxt inom jordbruket är en förutsättning för både beredskap och den gröna omställningen. Lantmännen lyfter även fram vikten av ett bredare samarbete mellan olika politiska organ och myndigheter för att skapa långsiktiga förutsättningar som stärker konkurrenskraften och lönsamheten i linje med livsmedelsstrategin.

Lantmännen uttrycker också oro över att utsläppen från transportsektorn minskar för långsamt, vilket kan leda till produktionsbegränsande klimatåtgärder för jordbruket. Per Arfvidsson betonar att 2030-talet är en kort tidsram och att samordnade, långsiktiga beslut krävs. Investeringar i klimatanpassning och vattenhantering inom jordbruket beskrivs som avgörande för att möta förändrade nederbördsmönster och temperaturökningar.

Ursprunglig källa: lantmannen.com