Ledare kämpar med fritidsstress i sommar
Den tyska termen 'Freizeitstress' beskriver den stress som skapas av fritid. För många ledare kan tiden utanför arbetet kännas hotfull om ständig aktivitet har blivit en överlevnadsstrategi.
Många ledare upplever 'Freizeitstress', den stress som uppstår när man vant sig vid ständig aktivitet. När arbetsdagen slutar och semestern börjar, kan en tom kalender kännas ångestframkallande, och fritiden blir ett prestationsobjekt som man försöker optimera.
För ledare kan detta vara särskilt utmanande då arbetet ofta ger struktur, status och en känsla av nytta. När dessa krav tillfälligt försvinner, kan en identitetskris uppstå, och att vara upptagen blir en överlevnadsstrategi. Under semestern kan man istället för att koppla av planera framtida arbetsuppgifter eller kontrollera e-post, trots att man fysiskt är borta från jobbet.
Detta fenomen är betydande eftersom enbart fysisk frånvaro från arbetsplatsen inte automatiskt leder till återhämtning om sinnet förblir alerta och ständigt tillgängliga. Ledare kan rättfärdiga detta med kraven i sin roll, men även perfektionism och rädsla för att hamna efter kan hålla dem uppkopplade mot arbetet. Resultatet är en återkomst från semestern utan verklig vila.
Verklig vila kan initialt kännas obekväm när sinnet anpassar sig till bristen på stimulans och validering. Ledare bör motstå impulsen att fylla varje stund och tillåta sig själva att bli uttråkade. Istället för att behandla fritiden som ett prestationsmål, är det en möjlighet att bryta sig loss från den roll som arbetet kräver och återuppkoppa sig med den person som hamnat i skymundan på grund av arbetets hektiska natur.