Libanoniska fossiler avslöjar 400 000 års klimat- och landskapshistoria

Senckenberg Centre for Human Evolution and Palaeoenvironment har varit föremål för ny forskning som analyserar historiska fossilsamlingar från Libanon. Ett internationellt forskarteam har återigen undersökt samlingar från Saint Joseph University i Beirut med moderna metoder. Resultaten, publicerade i "Communications Earth & Environment", visar att Levanten under Pleistocen-perioden (cirka 2,58 miljoner – 11 700 år sedan) fungerade som en viktig korridor för djur och olika människoformer. Studien ger också insikter om variationen av miljöförhållanden i den östra Medelhavsregionen, särskilt genom att jämföra södra och centrala delar.

Forskningen fokuserade på fynd från Ras el-Kelb, Naameh och Nahr Ibrahim, med dateringar som sträcker sig upp till 400 000 år tillbaka. Dessa fynd ger information om tidiga människors levnadssätt och den mångfald av landskap som existerade, inklusive områden med tät skog. Dessutom understryker studien det stora vetenskapliga värdet av historiska samlingar, särskilt i politiskt instabila regioner där fältforskning kan vara begränsad.

Forskarna, inklusive Dr. Gabriele Russo och professor Sireen El Zaatari från universitetet i Tübingen, använde en rad metoder, såsom arkeozoologiska analyser, undersökning av tandabrassion och stabila isotoper, samt landskapsmodellering. Deras analyser visade att tidiga människor bearbetade stora byten, inklusive uroxe, dovvilt, kronhjort och vildget. Oväntat stora mängder noshörningsrester hittades också, vilket tyder på att de var vanliga i kustmiljöerna.

Med ny kunskap om regionens klimat- och vegetationshistoria kan forskarna nu skapa en tydligare bild av det forntida Libanons kustlandskap. Det beskrivs som en mosaik av olika livsmiljöer, med täta skogar och säsongsbetonade, produktiva gläntor. Dessa förhållanden tros ha påverkat tidiga människors levnadssätt och hur de utnyttjade resurserna.