LMU-forskare: Krigets effekter på den globala livsmedelssäkerheten
Kriget i Ukraina och Ryssland hotar den globala livsmedelssäkerheten. Florian Zabel, geograf vid LMU München, förklarar hur krigets och sanktionernas effekter återspeglas på de globala livsmedelsmarknaderna och priserna.

Kriget i Ukraina och de därpå följande sanktionerna hotar den globala livsmedelssäkerheten, varnar Florian Zabel, geograf vid LMU München.
Ryssland och Ukraina är tillsammans betydande globala exportörer av spannmål och solrosolja. Osäkerheten på jordbruksmarknaderna orsakad av kriget har kraftigt drivit upp priset på vete. Enligt Zabel beror de ökade priserna primärt på krigets effekter på skördarna och den infrastruktur som krävs för att exportera spannmål. Många länder fruktar brist och begränsar sin export, vilket ytterligare driver upp priserna.
"Ukraina spelar en nyckelroll och står för nästan 50 procent av världens solrosoljeleveranser", säger Zabel. "När det gäller höstvete är grödan redan sådd, men dess vidareutveckling kan påverkas av brist på arbetskraft, bränsle eller gödningsmedel." Tillgången på gödningsmedel är en kritisk faktor, eftersom Ryssland och Belarus är stora exportörer av gödningsmedel. Den ökande energikostnaden förvärrar situationen ytterligare, då produktionen av gödningsmedel är energiintensiv.
De internationella livsmedelsmarknaderna reagerar också kraftigt på de ökade priserna på energi och gödningsmedel. Den ökade efterfrågan som pandemin redan hade drivit upp, tillsammans med störningar i leveranskedjorna, förvärrar situationen. Särskilt sårbara är länder i Nordafrika och Asien som är beroende av spannmålsimport. Dessa regioner spenderar en stor del av sina inkomster på mat, vilket gör även små prishöjningar till betydande problem.
Zabel utesluter inte möjligheten att livsmedelsbrist kan användas som ett politiskt vapen för att öka migrationstrycket mot Europa. Han nämner Egypten som ett exempel, världens största vet importör, vars livsmedelsförsörjning är starkt beroende av import.