LMU München: Insektslarver hittade i stort antal i Östersjöbarnsten
Forskare vid Ludwig-Maximilians-Universität München (LMU) har funnit ett oväntat högt antal larver av fjädermyggor och flugor i Östersjöbarnsten. Fynden ger ny insikt i insekternas evolution och ekologin i Östersjöns bärnstensskogar under Eocen-epoken.

Forskare vid Ludwig-Maximilians-Universität München (LMU) har visat att förekomsten av larver av fjädermyggor och flugor i bärnsten är betydligt högre än tidigare antagits. De nya fynden ger en inblick i insekternas evolution och ekologin i Östersjöns bärnstensskogar under Eocen-epoken (cirka 56–33,9 miljoner år sedan).
Studien analyserade över hundra fossiliserade insektslarver bevarade i bärnsten. Majoriteten av de hittade larverna tillhörde fjädermyggor (Bibionomorpha), vars evolutionära historia sträcker sig över 200 miljoner år tillbaka i tiden. Särskilt vanligt var släktet Mycetobia, vars larver gjorde det möjligt för forskarna att rekonstruera deras tillväxtprocess. Resultaten visade att larverna genomgick fyra utvecklingsstadier, precis som deras nutida släktingar, och att deras morfologi var mycket lik.
Larvfynden tyder på att bärnstensskogarna under Eocen-epoken var fuktiga och hade en riklig mängd organiskt material som bröts ner. Forskarna upptäckte också den första identifierbara fossila larven som kunde hänföras till gruppen Pachyneura, vars nuvarande representanter är associerade med död ved. LMU-forskarna Viktor Baranov, Mario Schädel och Joachim T. Haug publicerade sina observationer i onlinetidskriften PeerJ. Enligt dem stödjer fynden en ny tolkning av Europas bärnstensskogar som ett varmt till tempererat, säsongsbundet fuktigt skogsekosystem.
Ett av de mest överraskande fynden var en larv som representerade en tidigare okänd grupp. Även om den tillhörde familjen Diptera (flugor), uppvisade den en unik kombination av morfologiska egenskaper som saknar motstycke bland moderna representanter för gruppen. Forskarna spekulerar i att detta kan dokumentera en experimentell fas i deras evolution, där olika linjer oberoende "upptäckte" liknande uppsättningar av morfologiska drag.