LMU-studie: Människor anser inte AI vara medveten trots mänskligt beteende

Forskare vid Ludwig-Maximilians-Universität München (LMU) har funnit att människor är ovilliga att tillskriva artificiell intelligens (AI) medvetande, även när AI uppvisar beteenden som är identiska med mänskliga. Studien, publicerad i tidskriften Cognition, pekar på en förvånansvärt tydlig gräns i människors bedömning mellan intelligent beteende och medvetande.

Dr Louis Longin, vid LMU:s institution för medvetandefilosofi, ledde studien tillsammans med kollegorna Dr Bahador Bahrami och professor Ophelia Deroy. Till skillnad från tidigare studier, som ofta frågat generellt om AI:s mentala tillstånd, jämförde denna studie direkt hur människor tillskriver samma mentala tillstånd till AI och människor som uppvisar exakt samma beteende under identiska omständigheter.

I experimenten deltog närmare 1 100 personer som läste korta scenarier där antingen en artificiell agent eller en mänsklig protagonist agerade. Deltagarna ombads sedan bedöma hur medveten eller medveten (även om det gäller att vara uppmärksam på sin omgivning) protagonisten var. Resultaten visade att ju mer responsiv agenten eller människan var, desto mer medveten ansågs den vara. Dock skilde sig tillskrivningen av "medvetande" (consciousness) markant mellan AI och människor; även den mest responsiva AI:n ansågs vara mindre medveten än den minst responsiva människan.

Forskarna betonar att även om människor är benägna att säga att en AI uppfattar saker och är medveten om sin omgivning, drar de en tydlig gräns vid begreppet "medvetande". Denna distinktion kvarstår även när beteendet är identiskt. Valet av ord är avgörande: mer neutrala termer som "medvetenhet" (awareness) tillskrivs AI och människor på ett mycket likartat sätt, vilket antyder att dessa termer bättre fångar agentens funktion utan att beröra djupare frågor om subjektiv upplevelse.