Flytande naturgas (LNG) som fartygsbränsle: läget 2026
Användningen av flytande naturgas (LNG) som fartygsbränsle har etablerats, och dess betydelse ökar med EU:s nya utsläppsregler. Bränslets effekter på luftkvaliteten är goda, men klimatpåverkan beror på metanläckage.
År 2026 är flytande naturgas (LNG) inte längre ett experimentbränsle inom sjöfarten. Cirka 800 LNG-kapabla fartyg är i drift globalt, och ytterligare 600 är beställda. Bunkringstjänster finns tillgängliga i 222 hamnar, med 62 dedikerade bunkringsfartyg.
Samtidigt har EU:s FuelEU Maritime och utsläppshandelssystemet (ETS) förvandlat bränslevalet från enbart en operativ fråga till en fråga om regelefterlevnad. För redare och befraktare innebär detta att LNG erbjuder ett reellt kortsiktigt värde för regelefterlevnad. Långsiktigt värde beror dock på kontroll av metanläckage och övergången till bio-LNG och e-metan.
Flottan av LNG-drivna fartyg är inte längre experimentell. Orderböckerna för 2025 visar att LNG utgör 58 % av tonnagebeställningarna för fartyg med alternativa bränslen inom containersegmentet. Infrastrukturöversikter räknar med 222 hamnar med LNG-bunkring och ytterligare 38 bunkringsfartyg är beställda. De största aktivitetscentren inkluderar Nordvästeuropa och Östersjöområdet, västra Medelhavet samt Singapore–Kina-axeln.
LNG-fartyg uppfyller stränga krav gällande lokala och regionala luftföroreningar, med praktiskt taget eliminerade svaveldioxidutsläpp. Utsläppen av partiklar och sot är också markant lägre jämfört med traditionella bränslen. Kväveoxidminskningar kan nå upp till 85 procent. Sot är en betydande klimatpåverkande förorening, vars minskning är viktig i arktiska områden.
Koldioxidutsläppen från förbränning av LNG är lägre än från tjockolja eller marin diesel. Livscykelns växthusgasutsläpp påverkas dock av motortyp och metanläckage. Denna variation förklarar varför oberoende studier når olika slutsatser. Sammanfattningen är att LNG är ett beprövat bränsle med lägre utsläpp av luftföroreningar, men dess klimatpåverkan beror på motorns val, hantering av metanläckage och övergången till förnybara metankällor.
EU:s FuelEU Maritime och utsläppshandelssystemet (ETS) påverkar sjöfartens utsläpp i EU:s hamnar. FuelEU fastställer standarder för växthusgasintensitet som skärps gradvis. EU ETS hanterar koldioxidutsläpp från 2024 och metan- samt kväveoxidutsläpp från 2026. LNG passar väl in i båda systemen, särskilt när metanläckage kontrolleras effektivt.