Martini Berättar Om Vermutens Historiska Rötter

MARTINI-varumärket har belyst den rika historien om vermouth, ett kryddat och förstärkt vin. EU:s nuvarande definition av vermouth kräver minst 75 % vinbas, tillsatt socker, förstärkning och aromatisering med växter, där "Artemisia"-släktets arter är centrala. Namnet "Vermouth" kommer från det tyska ordet "Wermouth", som syftar på "Artemisia absinthium", malört.

Traditionen att tillverka vin sträcker sig djupt in i mänsklighetens historia, med rötter i antika civilisationer vid Medelhavet som Fenicien och Grekland. Romarna vidareutvecklade vinproduktionsteknikerna. Antikt vin, ofta bittert och alkoholrikt, kryddades med örter och hartser för att förbättra smaken och göra det mer drickbart – malört och andra bittra essenser användes för att stimulera aptiten. Efter Romarrikets fall försvann dessa metoder till stor del i väst, men överlevde och utvecklades i öst.

Italien, genom sitt geografiska läge mellan öst och väst, spelade en nyckelroll i återupptäckten av vin-aromatiserande tekniker från 1100-talet. Med spridningen av tryckteknik från 1400-talet blev tillverkningen av aromatiska viner vanligare. Aromatiska viner som användes i Europa innehöll generellt Artemisia, och det tyska "Wermouth" blev det vedertagna namnet. Denna stil av aromatiserat vin anlände till Turin i slutet av 1700-talet, där lokala vinproducenter började utveckla egna versioner.

"Vermouth de Turin" föddes ur en kombination av gynnsamma förhållanden för råvaruodling och enologisk expertis. Under första hälften av 1800-talet förfinades produktionsmetoderna, vilket ledde till industriell produktion. Turin blev också ett centrum för socialt liv, där "aperitivo" med vermouth blev en populär tradition. I denna miljö grundades MARTINI år 1863 av Alessandro Martini, Teofilo Sola och Luigi Rossi. MARTINI-produkter har sedan 1865 erhållit globalt erkännande och ett stort antal utmärkelser.