Minister Nitin Gadkari stämmer Meta, X och Google gällande AI-deepfakes
Indiens transportminister Nitin Gadkari har lämnat in en stämning mot Meta, X och Google rörande AI-genererade deepfakes och inlägg som kopplar honom och hans familj till regeringens E20-etanolblandningsprogram.
Indiens minister för vägtransport och motorvägar, Nitin Gadkari, har lämnat in en civilrättslig stämning mot Meta, X (tidigare Twitter) och Google. Stämningen avser artificiell intelligens (AI) -genererade deepfakes och inlägg som felaktigt kopplar ministeren och hans familj till regeringens E20-etanolblandningsprogram. Gadkari kräver 110 miljoner indiska rupier (cirka 1,2 miljoner euro) i skadestånd och interdiktsbeslut som ålägger plattformarna att ta bort innehållet, som enligt honom anklagar honom för korruption relaterad till programmet.
Stämningen riktar sig mot Meta (som äger Facebook och Instagram), X och Google (inklusive YouTube). Även Indiens ministerium för elektronik och informationsteknik (MeitY) samt avdelningen för telekommunikation (DoT) är inkluderade som svarande parter. Dessutom nämns okända användare som "Ashok Kumar/John Doe", vilket är en standardformulering för att få generella förbud mot anonyma entiteter. Gadkaris centrala argument är att E20-programmet administreras av ministeriet för petroleum och naturgas, inte hans eget, och att det utgivna materialet har gått bortom politisk kommentar till riktad ärekränkning och otillåten användning av hans identitet.
Ministeren bestrider specifikt anklagelser som framförts i inläggen, vilka hävdar att hans son Nikhil Gadkari profiterar på E20-programmet genom sitt företag CIAN Agro Industries & Infrastructure Limited. Gadkari tillbakavisar dessa påståenden som "dokumentär falskhet" och betonar att han aldrig har haft någon roll i administreringen av etanolblandningsprogrammet. Stämningen detaljerar 26 länkar som innehåller deepfake-videor och AI-genererade bilder som använder hans namn, ansikte och röst utan tillstånd.
Om Gadkaris krav bifalls kan det skapa ett prejudikat för andra politiker som möter obekväm kritik eller desinformation. Indien saknar en specifik lagstiftning kring personlighet rättigheter (personality rights), vilket skapar oklarhet kring gränsen mellan skadliga deepfakes och politisk satir. Detta lämnar upp till domstolarna att avgöra varje enskilt fall, med risk att även legitim politisk kritik kan undermineras om den omvandlas till ett anspråk om otillåten användning av en persons utseende eller röst.