Sydkaliforniska universitetet för hälsovetenskap lyfter fram vikten av vila för stresshantering
Sydkaliforniska universitetet för hälsovetenskap (SCU) betonar vikten av avsiktlig stillhet för att minska stress och utbrändhet. En ny artikel klargör hur enkel inaktivitet stödjer kroppens och sinnets återhämtning.

Whittier, Kalifornien – Sydkaliforniska universitetet för hälsovetenskap (SCU) har publicerat en artikel som belyser vikten av avsiktlig stillhet, eller enkel "att inte göra någonting", som en praxis för helhetshälsa. Detta tillvägagångssätt ger kroppen och sinnet välbehövligt utrymme att återhämta sig från den konstanta stimulansen, stressen och den digitala överbelastningen som präglar det moderna livet.
I artikeln "The Science of Doing Nothing: How Stillness Supports Whole Health" undersöker SCU hur det att kliva bort från skärmar, scheman och ständig stimulans kan skapa utrymme för vila, reflektion och förnyelse. Publiceringen kommer vid en tidpunkt då höga stressnivåer och emotionell belastning är vanliga för många. Enligt ("State of the Global Workplace 2026") från Gallup upplevde 40 procent av de globala anställda betydande stress dagligen.
Dr. Anupama Kizhakkeveettil, programchef för ayurvedisk medicin vid SCU, menar att idén om att "inte göra någonting" ofta missförstås. "Det innebär inte att en person är lat eller oproduktiv", säger Dr. Kizhakkeveettil. "Det betyder att vi ger kropp och sinne utrymme att vila, slappna av och stilla sig." Enkla handlingar som att sitta tyst före dagen börjar, att gå ut utan telefon eller att ta korta pauser mellan möten ses som effektiva sätt att initiera återhämtningsprocessen.
Avsiktlig stillhet kan vara mindre formell än traditionell meditation och kan helt enkelt innebära att pausa utan att försöka uppnå något. SCU:s artikel hänvisar till forskning som tyder på att sådana pauser kan stödja stresshantering, förbättra mental klarhet och öka energinivåerna samt det allmänna välbefinnandet. Universitetet uppmuntrar individer att se stillaståendet inte som bortkastad tid, utan som en praktisk handling av egenvård som en del av helhetshälsan.