Vissa användare manipulerar sociala medier-algoritmer för att skydda Jane Doe

En rörelse som sprids online syftar till att skydda en kvinna, känd som "Jane Doe", som har väckt ett civilrättsligt mål mot Cornell University, Chi Pi-brödraskapet och hennes egen studentförening. Fallet rör en påstådd händelse 2024 där sju studenter från universitetet anklagas för att ha drogat och attackerat kvinnan.

När detaljerna i fallet spreds på sociala medier, började vissa användare försöka identifiera och avslöja Does identitet. Som svar har andra användare börjat medvetet fylla tidslinjerna på sociala medier med inlägg där de hävdar att de själva är Jane Doe. Deras mål är att förvirra algoritmerna och förhindra att den verkliga offrets identitet avslöjas.

Rörelsen, som använder hashtags som #IAmJaneDoe, efterliknar tidigare aktivism på sociala medier. Till skillnad från #MeToo-rörelsen, där personliga erfarenheter delades, syftar denna kampanj till att dölja offrets information och skydda henne.

Denna typ av algoritmisk manipulation påminner om andra fall, som fallet med Ingrid Escamilla i Mexiko, där användare fyllde sociala medier med bilder på blommor eller blå himmel istället för att dela grafiskt material. Syftet var att säkerställa att de som sökte offrets namn skulle hitta positivare innehåll.