Studie: EU:s AI-lagstiftning för stel för teknisk förändring
Ny forskning varnar för att EU:s ramverk för AI-reglering är för stelt och svår att anpassa till snabb teknikutveckling.
En ny studie publicerad i tidskriften "Big Data & Society" varnar för att EU:s ramverk "skyddsräcken" för att reglera artificiell intelligens (AI) lider av brister i både policy och praktisk tillämpning. Forskningen menar att regelverket är för stelt för att kunna anpassas till den snabba utvecklingen inom AI.
Studien pekar på att EU:s regelverk har formats genom år av förhandlingar och politisk samordning, vilket gör det mycket svårt att ändra. Att istället avskaffa vissa bestämmelser är enklare, vilket leder till en "stelhetsfälla". Den ursprungliga AI-lagen som skulle träda i kraft 2025 har nu ersatts av "AI Simplification Act", vilket indikerar en långsammare process i regleringen.
Forskarna menar att EU:s nuvarande regleringsramverk inte har uppfyllt målet om att vara "betrodd, människocentrerad och respektera grundläggande rättigheter". USA:s regleringsmodell beskrivs istället som en "draglina" som kan dras åt eller släppas efter behov, vilket ger en mer tvingande och snabbare verkställbarhet jämfört med EU:s "skyddsräcken".
EU:s system försöker förutsäga alla potentiella risker med AI och skapa omfattande regleringar. Forskarna menar dock att det är omöjligt att förutse alla risker i förväg. Detta gör implementeringen svår och begränsar dess publika värde. USA å andra sidan, reglerar oftast genom lagstiftning när specifika risker uppstår, riktat mot specifika företag eller branscher.
Artikeln noterades rapporteras av IT Home och forskningen utfördes av University of Exeter (Storbritannien), European University Institute och University of Lausanne (Schweiz).