Historien bakom USA:s politiska färgkodning
Den etablerade färgkodningen för amerikanska partier utkristalliserades först i samband med presidentvalet år 2000.
Att Republikanerna förknippas med färgen röd och Demokraterna med blått saknar historisk ideologisk grund. Under en stor del av 1900-talet användes skiftande färgscheman av medier när de visualiserade valresultat. Valet 1976 visade exempelvis Republikanen Gerald Ford i blått och Demokraten Jimmy Carter i rött.
Skiftet till dagens standard skedde under det utdragna presidentvalet år 2000 mellan George W. Bush och Al Gore. På grund av den långdragna röstsammanräkningen i Florida exponerades tv-tittare för samma grafiska representation under flera veckor, vilket befäste färgvalen i det allmänna medvetandet.
Enligt statsvetenskaplig analys har denna grafiska konvention bidragit till en förenklad bild av det politiska landskapet. Eftersom kartorna använder enhetliga färger för hela delstater döljs ofta de faktiska marginalerna i röstetalen. Detta förstärker intrycket av ett polariserat USA, trots att väljarbasen i många fall är betydligt mer fragmenterad än vad den binära färgskalan antyder.