Tvillingsstudie ifrågasätter sambandet mellan skärmtid och psykisk hälsa

En omfattande svensk tvillingstudie, som inkluderade över 21 000 individer, ifrågasätter ett direkt samband mellan hög skärmtid och psykiska problem som depression och ångest. Forskning indikerar att genetiska faktorer och familjemiljön kan förklara en betydande del av de observerade sambanden, vilket minskar en direkt orsak-verkan-relation mellan skärmanvändning och mental tillstånd.

Forskare vid Karolinska Institutet följde tvillingar från nio års ålder till vuxen ålder, och bedömde deras skärmanvändning och symtom på psykisk ohälsa. Studien skiljde på interaktiv användning (som spel och surfning) och passiv användning (som TV-tittande). Inledande resultat antydde att särskilt interaktiv skärmtid vid 15 års ålder var kopplad till sämre psykisk hälsa vid 18 års ålder, med effekter som verkade ackumuleras över tid.

Genom att jämföra tvillingar inom samma familj, där en använde skärmar mer än den andra, fann forskarna dock att skillnaderna i psykisk hälsa inte var signifikanta, trots stora skillnader i skärmtid. Detta tyder på att en stor del av sambandet kan förklaras av gemensamma genetiska anlag och uppväxtmiljö, som påverkar både skärmanvändning och sårbarhet för psykisk ohälsa.

Forskarna betonar att även om ett direkt och entydigt orsakssamband inte alltid kan påvisas, betyder deras resultat inte heller att hög skärmtid är helt ofarlig. Familjära och individuella riskfaktorer kan fortfarande spela en roll för huruvida hög skärmanvändning leder till psykiska problem eller inte. Studien belyser det komplexa samspelet mellan arv, miljö och livsstil i formandet av psykisk hälsa.