WHO: Frågor och svar om desinformationens hälsoeffekter

Världshälsoorganisationen (WHO) har släppt en omfattande frågestund som adresserar de skadliga effekterna av desinformation och missinformation på folkhälsan. Dokumentet drar en tydlig linje mellan missinformation, som sprids utan avsikt att vilseleda, och desinformation, som medvetet skapas och sprids med syftet att lura och orsaka skada. Avsikten bakom desinformation kan vara allt från ekonomisk vinning till ideologiska eller politiska motiv.

Organisationen betonar hur informationsmanipulation kan påverka folkhälsan dramatiskt. Som exempel lyfts COVID-19-pandemin fram, där en kombination av global rädsla, osäkerhet och den snabba informationsdelningen via digitala plattformar skapade en perfekt miljö för desinformation. Detta ledde till tvivel kring behandlingar, vaccinens säkerhet och effektivitet samt nyttan av social distansering, vilket i sin tur orsakade social oro och i vissa fall ökade dödssiffror.

Historiskt sett har desinformation kring sjukdomar inte varit något nytt, med exempel från svartafetens tid på 1300-talet fram till moderna kampanjer kring HIV, ebola, COVID-19 och mpox. Motiven varierar; från att skuldbelägga minoritetsgrupper historiskt, till moderna geopolitiska spänningar där länder försöker underminera varandras folkhälsoinsatser. Desinformation kan också användas för att skapa förvirring, förvärra politiska klyftor, urholka förtroendet för institutioner eller för ekonomisk vinning.

WHO och dess samarbetspartners arbetar aktivt med att utveckla strategier för att motverka desinformation. Detta inkluderar att öka medvetenheten, främja kritiskt tänkande och digital hälso- och vetenskaplig litteracitet. Att stödja betrodda informationskällor och faktagranskningsinitiativ, samt samarbeta med aktörer som säkerhetssektorn och sociala medieplattformar, är avgörande steg för att hantera detta växande hot.