Problemen med "mamma-spåret" förvärras på arbetsmarknaden

Fenomenet "mamma-spåret" på arbetsmarknaden, där kvinnors karriärutveckling och lön sjunker efter att de blivit föräldrar, har fördjupats sedan observationer gjordes för nästan tre decennier sedan. Även om terminologin har förändrats till exempelvis "moderskapsstraff", kvarstår grundproblemet: föräldraskapet medför fortfarande en kostnad för karriären.

Nyliga studier, som en analys från Columbia University 2023, visar att kvinnors löner i genomsnitt halveras efter att de fått barn och förblir låga i minst sex år. Situationen har lett till att hundratusentals kvinnor har lämnat arbetsmarknaden. Enligt en analys från The National Women's Law Center har 845 000 kvinnor lämnat arbetslivet i år.

Sysselsättningssiffrorna belyser problemet ytterligare. En analys från KPMG avslöjade att mellan 2023 och 2025 ökade antalet arbetslösa, högskoleutbildade mödrar med barn under fem år. Samtidigt ökade sysselsättningen för män och kvinnor utan barn. Dessutom har barnomsorgskostnaderna ökat markant, med 29 procent mellan 2020 och 2024.

Inom politiken lyfte Karoline Leavitts avgång som pressekreterare i Vita huset frågan igen. Leavitt motiverade sin avgång med en önskan att ägna sig åt sin familj. Hennes fall speglar ett bredare systemiskt problem där arbetslivets krav och föräldraskapets skyldigheter står i konflikt, vilket tvingar många kvinnor att välja mellan sin karriär och familjeliv.

Lösningar kräver systemiska förändringar. Historien, som de subventionerade barnomsorgscentra under andra världskriget och den snabbt ökande distansarbetet under COVID-19-pandemin, kan erbjuda modeller. Företag, som tillverkaren av silikonnippelskydd Cakes, har redan visat att flexiblare arbetsarrangemang och stöd är möjligt. Forskning visar också att könsmångfald i ledningsgrupper förbättrar företagens prestationer. Problemet är inte brist på kunskap, utan oviljan att konfrontera och lösa denna ojämlikhet på arbetsmarknaden.