📣 Skicka ert pressmeddelande till oss
Webbplatsen uppdateras var 15:e minut
Hälsa

Värmestress på arbetsplatser påverkar över två miljarder arbetstagare

Globalt utsätts över 2,4 miljarder arbetstagare för överdriven hetta, vilket resulterar i mer än 22,85 miljoner arbetsrelaterade skador årligen. Värmen kan leda till utmattning, sjukdomstillstånd och i värsta fall dödsfall.

24 juli 2026
Värmestress på arbetsplatser påverkar över två miljarder arbetstagare

En betydande del av världens arbetskraft, över 2,4 miljarder människor, utsätts dagligen för skadlig hetta på sina arbetsplatser. Detta leder till uppskattningsvis över 22,85 miljoner arbetsrelaterade skador varje år. Överdriven värme kan orsaka kroppens överhettning, vilket kan leda till utmattning, allvarliga hälsorisker och i värsta fall dödsfall.

Forskning visar att arbetsproduktiviteten minskar med 2–3 procent för varje grads ökning utöver 20 grader Celsius i Wet-Bulb Globe Temperature (WBGT), ett mått som tar hänsyn till lufttemperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Nya data indikerar att omkring 30 procent av de som arbetar frekvent under heta förhållanden rapporterar produktivitetsförluster.

Värmestress på arbetsplatsen kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive hypertermi (förhöjd kroppstemperatur), svimning, njurpåverkan, uttorkning och neurologiska dysfunktioner. Symptomen kan utvecklas till värmeslag, ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar medicinsk intervention.

Riskminimering är avgörande, särskilt för äldre arbetstagare, personer med kroniska hälsotillstånd och individer som utför intensivt fysiskt arbete utomhus. Interna migrerande arbetare löper ofta en förhöjd risk på grund av mindre arbetslivserfarenhet, sämre riskperception och begränsad acklimatisering till lokala klimatförhållanden.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar utveckling av nationella program för hantering av värmestress på arbetsplatser. Dessa program bör inkludera anpassade policyer och riktlinjer som beaktar lokala vädermönster, specifika arbetsuppgifter och individens sårbarhet. Utbildning och medvetenhetshöjning gällande symptom och förebyggande åtgärder är också kritiskt.

Ursprunglig källa: who.int