X utmanar indisk IT-lag efter att polisen begärt borttagning av Adani-relaterat innehåll

X, tidigare känt som Twitter, har lämnat in dokument till domstol där man utmanar användningen av paragraf 79(3)(b) i Indiens Information Technology Act (IT Act) och dess tillhörande regler. Företaget hävdar att polisen i Gujarat vid upprepade tillfällen har använt denna omstridda bestämmelse för att kräva borttagning av inlägg som är kritiska mot industrimagnaten Gautam Adani och i vissa fall premiärminister Narendra Modi. Dessa dokument lämnades in till Karnatakas högsta domstol den 28 juli.

X argumenterar för att polisens åtgärder belyser en bredare juridisk utmaning. Enligt X har paragraf 79(3)(b) utvecklats till en parallell mekanism för innehållsborttagning med färre processuella skyddsåtgärder jämfört med den lagstadgade spärrmekanismen i paragraf 69A i samma lag. Företaget menar att myndigheter har använt bestämmelsen för att instruera plattformar att ta bort innehåll genom att åberopa oro som desinformation och allmän ordning, istället för att följa den formella processen enligt paragraf 69A.

Utmaningen riktar sig även mot inrättandet av portalen Sahyog, som drivs av Indian Cyber Crime Coordination Centre (I4C), vilken underlättar sådana borttagningsmeddelanden. De dokument X har presenterat inkluderar minst sju borttagningsorder utfärdade av Gujarat Police, alla signerade av polisinspektör Bipin Ahire. Dessa order har gällt en rad inlägg som diskuterat Adani Group, miljöfrågor och regeringspolitik. Bland annat har ett inlägg som innehöll en AI-genererad bild av Modi som bar Adani, och som kritiserade Adani Groups gruvprojekt, flaggats som potentiellt störande för allmän ordning.

X beskriver de borttagna inläggen som nyhetsvärdiga och politiska yttranden snarare än olagligt material. Exempel på kritiserade inlägg inkluderar material om avskogning, anklagelser om att Adani och regeringen ligger bakom värmeböljor, samt diskussioner om företagsförvärv och kritik mot Modi-regeringen. Polisen har i sin tur motiverat kraven med att inläggen spridit falsk eller vilseledande information som kan störa allmän ordning eller skapa misstro mot institutioner.

Fallet belyser en pågående debatt i Indien om huruvida paragraf 79(3)(b) har blivit ett verktyg för censur, då den saknar de skyddsåtgärder som finns i paragraf 69A. Experter har uttryckt oro över potentialen för missbruk och bristen på transparens i processen. Vissa förespråkar att borttagningsorder bör publiceras för att öka insynen och ansvarsskyldigheten i regleringen av online-innehåll.